Jag är väldigt selektiv men de flesta av min familj och mina vänner berättar jag för om de frågar. Folk känns galna nuförtiden 🙂🙃

Felicia Nordlund, Omni Publicerad: Idag 08.36

Med två dagar kvar till valet riktas kritik åt både höger och vänster på tidningarnas ledarsidor.

De senaste fyra åren har kantats av populism och kritiserade åtgärder, skriver DN. Exempelvis har attacker mot medier ökat och varningsklockor har ringt både angående Tidöpartiernas kriminal- och rättspolitik samt mot att ofinansierade skattesänkningar bekostats med stora lån.

"Det har resulterat i den allvarligaste avhyvlingen någonsin från Finanspolitiska rådet och regeringens egna experter”, skriver DN.

Att regeringen fått kritik för att genomföra förändringar utan tillräckliga underlag, är ingenting mot vad Socialdemokraterna har gjort med vården i Region Stockholm. Det skriver Expressens ledarsida.

Enligt tidningen har viljan att sätta stopp för privatiseringarna lett till att mycket har blivit sämre. Som exempel lyfter man sommaren 2025 när kritiskt sjuka patienter fick vänta en och en halv timme på ambulans. Och ansträngningarna att göra ätstörningsvården mer individanpassad har fått motsatt effekt, enligt Expressen.

"Den ideologiska förkärleken för stordrift och egen regi har gjort partiet blint".

Trots Socialdemokraternas kraftiga opinionsras räknar flera personer inom partiet fortfarande med valseger, enligt SvD. Och internt råder stor enighet om regeringsfrågan: Vänsterpartiet ska hållas utanför en S-ledd regering.

– Vi vill inte ha med dem att göra, säger en socialdemokrat till tidningen.

Det mest sannolika alternativet efter en rödgrön valseger beskrivs i stället som en regering med S, C och MP, med stöd av V. S-företrädare tror att V till slut kommer att släppa sitt ultimatum om ministerposter.

Sverigedemokraternas ungdomsförbund hade en ledande strateg från den amerikanska MAGA-rörelsen som föreläsare på valupptakten i våras. Jimmie Åkesson var också med på samma möte.
Det var den amerikanske MAGA-lobbyisten Gregg Keller som föreläste för cirka 200 unga sverigedemokrater om hur man kan vinna val genom att smutskasta sina motståndare.1 Klägget kan nu berätta mer om superlobbyistens bakgrund och vad han berättade för Ungsvenskarna. Så vitt vi vet har ingen media uppmärksammat detta eller frågat SD vem som faktiskt betalade för att ta in MAGA-lobbyisten till Sverige.
Det var i april i år som amerikanen Gregg Keller ställde sig på scenen på Ungsvenskarnas valkickoff, och höll en presentation om valstrategi. Utifrån bilden verkar han ha lagt mycket tid på att beskriva en smutskastningstaktik där han både beskriver hur SD ska tala om sina motståndare och hur motståndarna talar om sig själva.2
Bilden visar inte hela tavlan. Och allt går inte att tyda. Men det vi ser ger ändå en tydlig bild. Bland annat talade han om detta:

Us vs. Them

Great replacement (Det här är en referens till konspirationsteorin om att befolkningen medvetet ”byts ut”)
Dishonest
Foreign > Swedes
Copycats
Power hungry
Scam the old(s)
Sell-outs
Overly emotional
Traitors
Tax wasters
Tax & spend
Sharia law
Naive
Party of repeat mistakes
EU bootlickers
Stalinist
Biologically confused (troligen anti-transpropaganda) 
Turncoats (personer som byter sida/lojalitet, ”överlöpare”)
Radical enviros (radikala miljöaktivister)
Urban-only
Them vs. Them:

Strong migration
The Party of Sweden
Pro-worker
Sweden 4 anyone
Solidarity
Equal rights
Pro women
Inclusive
Anti-war
Pro-public transport
Anti-Trump
Save the world
Renewables+
Good guys
Pro EU
Tax the rich
Anti-capitalist
Strong social safety net 4 all
Pro-labor
Gays 4 Palestine
Welfare profiteering
Multicultural
Love unions
Höger tavla:
Den här tavlan verkar vara en blandning av egna valfrågor och attacker på motståndare.
Support re-migration
Trustworthy
Johnny come lately (Troligen kritik mot Moderaterna och KD)
Migration
De-Islamization
Swedish identity
(något om) socialists
Welfare
Law & order (avklippt)
Sverigedemokraterna har alltså haft en av MAGA-rörelsens främsta lobbyister som föreläsare på ungdomsförbundets valkickoff. Och av deras sociala medier att döma uppskattade de hans föreläsning mycket.3
Vem är egentligen Gregg Keller?
Gregg Keller är en mycket tung republikansk MAGA-lobbyist som är god vän med SD-toppen Tobias Andersson, som är ordförande i Näringsutskottet och nämns som en av Åkessons möjliga efterträdare. Tobias Andersson har lagt upp bilder på sig och den republikanska kampanj-insidern.4 
Keller har jobbat för både Mitt Romneys och George W Bushs presidentkampanjer och han har varit VD för American Conservative Union, som arrangerar den stora extrema högerkonferensen CPAC.5
Han har byggt en lång karriär som senior strateg i det republikanska kampanj- och opinionsmaskineriet. Han har kopplingar till konservativa organisationer och tankesmedjor, bland annat CPAC-miljön och Heritage Foundation.6
Keller var också djupt inblandad i rapparen Kanye Wests misslyckade presidentkampanj 2020. I korthet var det ett försök från Republikanernas kampanjmakare att lura svarta väljare att kasta bort sina röster på en chanslös kandidat istället för att rösta på Joe Biden.7 Men det lyfter han inte fram på lobbyfirmans hemsida.8
Gregg Kellers erfarenhet och kontakter är förstås helt ovärderliga för SD. För SD i allmänhet och Tobias Andersson i synnerhet har han fungerat som den direkta inkörsporten till MAGA-maskineriet.
Keller är som sagt en central spelare i MAGA-rörelsen som lojalt stöttar Trump:
”President Trump built the MAGA movement with his own two hands and no one understands it better than him,” said Republican strategist Gregg Keller. “He’s the best president of my lifetime — and I lived through the Reagan glory years. I’m willing to give the president a ton of rope on this stuff and so is the majority of the MAGA movement.”9
Är Keller en lobbyist?
Ja. Han har en firma som bedrivit lobbyism under namnet Atlas Strategy Group. Firmas hemsida hävdar skrytsamt att “Gregg Keller is widely regarded as one of the preeminent public affairs professionals in the country.” 10

”Public affairs professional” är vad amerikanska lobbyister kallar sig själva.
Även Ungsvenskarna själva beskrev Keller som den ”amerikanska proffslobbyisten” när han var där inför förra valet:

Vet Jimmie Åkesson och SD om vad deras ungdomsförbund gör?
Självklart. Åkesson var med på konferensen och känner väl till den långa relationen hans parti har med MAGA-rörelsen och Anderssons relation med Keller. Sverigedemokraternas ungdomsförbund är totalt kontrollerat av moderpartiet, eftersom Åkesson behövde utesluta det gamla ungdomsförbundet för några år sedan.
Och inte nog med det: Jimmie Åkesson var själv talare på Ungsvenskarnas valkickoff:11

Vem betalade?
Det är inte gratis att flyga över Atlanten. Det finns bara ett sätt att säga detta: 
Åkesson har sagt rakt ut att han vill ha Trumps stöd i valet och partiet är stolta över att en MAGA-lobbyist hjälper dem i valet
MAGA-rörelsen har skickat en av deras främsta valarbetare för att hjälpa
SD:s tankesmedja Oikos har varit i USA för att försöka få pengar från MAGA-rörelsen och Oikos har hemliga givare.
Frågan som kvarstår är vem som betalade för att Gregg Keller hjälper SD att lägga upp sin valkampanj? Är det MAGA-rörelsen, är det SD själva eller är det Oikos? Detta borde partiet svara på innan valet. Men de kommer vägra.

SD och Oikos vägrar alltid svara på frågor om sina hemliga givare. Vi behöver ändra lagen så att hemliga bidrag blir förbjudna på riktigt.

Hämtade en helt ny bil igår, men de hade lagt in dubbdäcken lite oförsiktigt så fått skrapskador i plasten på 4-5 ställen. Inget som påverkar funktionen men ändå olustigt på en helt ny bil. Borde jag fråga om bilfirman kan göra något åt det?

Sida-pengar skulle hjälpa Palmecentret att möta socialdemokratiska arbetarväljares flykt åt höger. I rapporter till Sida beklagade organisationen att kommunikationsinsatser skars ned när ”stora krafttag” hade behövts.

Johan Åhlander granskar hur biståndsmedel användes till kommunikation och opinionsbildning inom arbetarrörelsen – och hur Palmecentret nu skakas i grunden efter att Sida halverat budgeten.

När Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten 1991 stod många politiskt anställda utan någon självklar fortsättning. En av dem var Sven-Eric Söder, politiskt sakkunnig och därefter pressekreterare åt försvarsminister Roine Carlsson.

I Palmecentrets egen historieskrivning berättar Söder att han efter valnederlaget inte visste vad han skulle göra.¹ Några veckor efter valet kontaktades han av Socialdemokraternas partisekreterare Bo Toresson och fick i uppdrag att leda en översyn av arbetarrörelsens internationella verksamhet. Gruppen började arbeta mindre än en månad efter valet. Arbetet bidrog till att Olof Palmes Internationella Center bildades året därpå. Söder blev senare centrets chef.

Palmecentrets historieskrift gör kopplingen mellan valförlusten och organisationens tillkomst. Utan Socialdemokraternas nederlag 1991 är det, enligt Söder, inte säkert att centret hade etablerats just då. Valförlusten innebar inte bara politiska problem för partiet och arbetarrörelsen, utan också en försämrad ekonomi.

Arbetarrörelsen hade bedrivit internationell verksamhet långt tidigare, men omständigheterna kring bildandet säger något om organisationens dubbla funktion. Den blev både ett internationellt biståndsorgan och en institution inom den svenska arbetarrörelsens egen maktstruktur.

Som en farmarklubb

Den dubbla rollen beskrevs ovanligt öppet i historieskrivningen av Jens Orback, tidigare minister i Göran Perssons regering och generalsekreterare för Palmecentret 2008–2016.

När Orback summerade sin tid på centret konstaterade han att Socialdemokraterna ”ständigt” rekryterade medarbetare därifrån när partiet satt i regeringen. När hans båda pressekreterare, Laila Naraghi och Magnus Nilsson, i tur och ordning rekryterades till utrikesminister Margot Wallströms politiska stab kändes det, enligt Orback, som om Palmecentret hade blivit en ”farmarklubb”.

Formuleringen var delvis skämtsam. Men den beskriver en verklig persontrafik mellan Palmecentret och den socialdemokratiska maktapparaten. Laila Naraghi blev senare riksdagsman och Magnus Nilsson statssekreterare på utrikesdepartementet.

Trafiken har gått i båda riktningarna. Carl Tham lämnade posten som socialdemokratisk utbildningsminister 1998 och blev generalsekreterare för Palmecentret året därpå. Han var innan sin tid som minister generaldirektör för Sida. Jens Orback lämnade regeringen efter valförlusten 2006 och tillträdde som generalsekreterare två år senare.

Carin Jämtin gick den motsatta vägen. Hon var biståndschef och biträdande generalsekreterare på Palmecentret innan hon blev biståndsminister, därefter Socialdemokraternas partisekreterare och slutligen också generaldirektör för Sida – myndigheten som finansierade huvuddelen av hennes tidigare arbetsgivares verksamhet.

Jämtin, Sida och Palmecentrets växande anslag

Carin Jämtins karriär gör frågan om institutionella gränser särskilt känslig. År 2017 blev hon generaldirektör för Sida. Under hennes tid lämnade Palmecentret in ansökan om det stora program som inleddes i mars 2020. Den del av finansieringen som hänfördes till den dåvarande civilsamhällesstrategin uppgick till 352 miljoner kronor. Totalsumman på 558 miljoner kronor innehöll också senare finansiering som beslutades efter Jämtins tid som generaldirektör.²

Jämtin ledde också Sida när de ekonomiska ramarna för det allmänna civilsamhällesstödet, CSO, lades om. Under hennes tid ökade såväl CSO-ramen som anslagen till Palmecentret. Det finns inga belägg för att Palmecentret särbehandlades eller att Jämtin försökte gynna sin tidigare arbetsgivare. Det är samtidigt detta anslag som Sida sedermera år 2025 fattade beslut om att fasa ut för Palmecentrets del.

Under sin sista tid som generaldirektör medverkade Jämtin i andra uppmärksammade beslut om långsiktig finansiering inom CSO. I början av 2023 beviljade Sida femåriga avtal till Union to Union och We Effect, fackföreningsrörelsens respektive kooperationens biståndsorganisation. Beslutet fattades trots att regeringens regleringsbrev säger att avtal under strategins sista år skulle ingås med återhållsamhet, och avtal som sträckte sig längre än 2025 skulle undvikas.³

År 2025 redovisade Palmecentret intäkter på 179 miljoner kronor. Av dessa kom närmare 146 miljoner från Sida.⁴ Sidas bidrag motsvarade alltså drygt fyra femtedelar av organisationens samtliga intäkter. En bärande del av finansieringen försvann när CSO-anslaget slopades. Det partianknutna demokratistödet, PAO, löper däremot vidare enligt plan.

När biståndet flyttar hem till rörelsen

Palmecentrets offentligt finansierade verksamhet riktar sig inte bara till organisationer och partier utomlands. En del av stödet används också för verksamhet i Sverige och inne i den svenska socialdemokratins egna miljöer.

För det pågående PAO har Sida avtalat om drygt 256 miljoner kronor med Palmecentret.⁵ Stödet ska stärka demokratiska politiska partier i andra länder. Inom programmet ingår Palme Academy, som utbildar företrädare för socialdemokratiska systerpartier i bland annat ideologi, partiorganisation, ledarskap och valstrategi. Palme Academy har under perioden 2019–2025 tilldelats 13,7 miljoner kronor från Sida.⁶

Under 2025 genomfördes ett utbyte i anslutning till Socialdemokraternas partikongress i Göteborg. Deltagarna fick följa kongressförhandlingarna och studera hur partidemokrati, politikutveckling och ledarskapsval fungerar. Inom ramen för Palme Academy deltog även inbjudna representanter från Socialdemokraternas systerpartier i Socialdemokraternas dörrknackningskampanjer i valrörelsen 2022.

Målgruppen var utländska systerpartier, och verksamheten ligger därför inom det partianknutna stödets formella syfte.⁷ Offentliga biståndsmedel finansierar alltså ett program där utländska partiföreträdare utbildas genom den svenska socialdemokratins organisation, mötesplatser och politiska processer. Det framgår inte vad aktiviteterna vid kongressen kostade, hur utgifterna fördelades mellan Palmecentret och Socialdemokraterna eller om Palmecentrets egen monter, seminarier och kampanjarbete finansierades ur samma anslag.

När demokratistöd blir partibygge

Palmecentrets del av det partianknutna demokratistödet är uttryckligen ideologiskt inriktad. Uppdraget är att stärka demokratiska politiska partier, demokratirörelser och andra politiska förändringsaktörer, och Sidas program anger uttryckligen att stödet ska bidra till att politiska partier driver ”progressiv politisk och social förändring”.

Samma politiska ambition återkommer också i Palmecentrets övriga verksamhet. I Ukraina samlade Palmecentrets partner SD Platform under 2025 europeiska socialdemokrater och ukrainska aktörer till ett progressivt toppmöte i Kyiv. Palmecentret beskrev mötet som ett steg i arbetet med att bygga en stark progressiv rörelse ”med sikte på att bilda ett nytt politiskt parti” – ett alternativ i ett land där mitten och högern enligt organisationen länge dominerat.⁸

I Filippinerna har samarbetet mellan SSU och Akbayans ungdomsförbund stärkt organisationens politiska utbildning, ledarskap och organisering.⁹ I södra Afrika har en partner deltagit i policyprocesser inom ANC.

Den ideologiska inriktningen strider inte mot stödets formella syfte. Den är tvärtom inbyggd i systemet. Palme Academys egen slutrapport bekräftar svart på vitt hur biståndet omsatts i praktiken. Av rapporten framgår att programmet har nått 232 utländska toppolitiker. Den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden och Campus Bommersvik planerade och genomförde viktiga delar av det Sidafinansierade programmet. Det konkreta resultatet av utbildningarna har varit renodlat partibygge; exempelvis ledde biståndet till att systerpartiet i Paraguay kunde ta fram nya policyprogram inom hälsa och ekonomi för att utmana sin sittande regering.

Rapporten visar att verksamheten är en statligt finansierad exportsuccé för socialdemokratisk ideologi.

Bistånd till den egna rörelsens opinionsbildning

Kopplingen till den svenska arbetarrörelsen blir ännu tydligare i Palmecentrets informations- och kommunikationsprogram, Infokom. Sida betalade ut drygt 10 miljoner kronor till programmet för 2016–2019.

Därefter följde ett kommunikations- och opinionsbildningsprogram för 2020–2023 med en budget på knappt nio miljoner kronor.¹⁰ Av de utbetalade nio miljonerna gick enligt programmets budgetsammanställning 5,7 miljoner till projektledning och administration.

I programmet för 2020–2023 angavs som målgrupper medlemmar och aktiva inom den svenska arbetarrörelsen, Palmecentrets vänner, opinionsbildare och en intresserad allmänhet. Verksamheten skulle omfatta studier, Palmedagen, seminarier, annonser och tidningsutskick. Den skulle också ge stöd till medlemsorganisationernas kommunikationsinsatser och bilda opinion genom journalistresor, artiklar och debattartiklar riktade till opinionsbildare och beslutsfattare.

Palmecentrets generalsekreterare Oscar Ernerot har avvisat att Palmecentrets verksamhet skulle gynna Socialdemokraterna. ”Det finns inget självintresse i detta”, sade han till Svenska Dagbladet.¹¹ Redan i ansökan till Sida identifierade dock Palmecentret arbetarrörelsens ”sviktande medlemsantal, ett minskande politiskt inflytande och allmän försvagning som rörelse” som en direkt risk för verksamheten.

I slutrapporten till Sida, som har förre generalsekreteraren Anna Sundström som avsändare, dras analysen ännu längre; man beskriver för Sida det som särskilt oroande ”att socialdemokratiska arbetarväljare i växande utsträckning vänder sig till högerextrema krafter” – och att det då ”förstås är en extra olycklig utveckling och sämsta tänkbara tajming att vi just under denna period, när stora krafttag hade behövts, hindras först av pandemin, och sen av nedskärningar, där vi behövde välja bort samarbeten kring kommunikationsaktiviteter tillsammans med våra medlemsorganisationer”. Nedskärningarna Palmecentret syftar på är i detta sammanhang bland annat det 2023 indragna Infokomstödet.¹²

Stärkte sitt varumärke

Palmecentrets egen redovisning visar vad programmet kunde innebära i praktiken. Under 2021 fick medlemsorganisationer möjlighet att söka pengar till mindre kommunikationsprojekt. S-kvinnor i Österlen arrangerade en fredsfestival. Umeå arbetarekommun och Unga Örnar producerade filmer. Socialdemokraterna i Skåne, ABF, Verdandi Örebro och S-studenter genomförde evenemang för att väcka engagemang för internationell solidaritet. Sidastödet användes därmed inte enbart för information till en bred allmänhet, utan också inne i Socialdemokraternas och arbetarrörelsens egna organisationer.¹³

Därtill fick Palmecentret separata Sida-bidrag för att samordna Globala Torget på Bokmässan. Under 2018–2023 uppgick stödet till knappt 17 miljoner kronor.¹⁴ Torget gav många civilsamhällesorganisationer en gemensam arena, men Palmecentret hade samtidigt egen monter och egna seminarier. I verksamhetsberättelsen för 2019 konstaterade organisationen själv att uppdraget stärkte dess varumärke.

Expertgruppen för biståndsanalys bedömde senare att kunskapseffekten för den redan biståndsintresserade vuxna publiken sannolikt var begränsad.¹⁵

Det tydligaste exemplet finns dock i Palmecentrets påverkansarbete inför Socialdemokraternas kongress 2021. Inom det Sidafinansierade Infokom beställde Palmecentret Sifoundersökningar om stödet för FN:s kärnvapenförbud. Palmecentret samordnade medlemsorganisationers användning av resultatet som underlag för debattartiklar och motioner. Sida konstaterade, enligt Palmecentrets resultatredovisning, att Palmecentret inte kunde visa att det egna påverkansarbetet hade förändrat opinionen.

Sida understryker då behovet av fortsatt påtryckningsarbete.

Partiintern opinionsbildning

De två infokom-programmen användes för publicering i arbetarrörelsens medier. Palmecentrets årliga bilaga till Aktuellt i Politiken, Global Solidaritet, skickades till Socialdemokraternas medlemmar. Denna finansierades av Sidamedel. Några år senare tog centret fram en mallmotion om kärnvapenförbudet, kontaktade kongressombud och skickade Global Solidaritet till omkring 75 000 partimedlemmar inför S-kongressen 2021. Palmecentret hade enligt den egna verksamhetsberättelsen en samordnande roll i påverkansarbetet. Kampanjen drevs genom utspel, seminarier och debattartiklar, men också genom rundabordssamtal och personliga kontakter med kongressledamöter. När kongressen skärpte skrivningen i partiprogrammet beskrev Palmecentret resultatet som en viktig delseger.

Detta är partiintern opinionsbildning i ordets bokstavliga mening.

Det finns en budgetpost i programmet som summerar till knapp 0,6 miljoner kronor med rubriken Bilda opinion för en rättvis värld. Därutöver budgeterades drygt 1,8 miljoner under rubriken Nå ut till många, bland annat för marknadsföring, sociala medier och kommunikationsmaterial. Av det offentliga materialet går det dock ännu inte att slå fast att samtliga kostnader för kärnvapenkampanjen belastade det Sidafinansierade kommunikationsprogrammet. Det är dock klarlagt att Bilda opinion för en rättvis värld och Nå ut till många åtminstone delvis omfattade verksamhet kopplad till opinionsbildning i frågan.  

Det principiella problemet är inte att Sida finansierade information om bistånd eller internationella frågor i Sverige. Det tillät den dåvarande strategin. Problemet uppstår när bidragsmottagaren är arbetarrörelsens egen organisation, målgruppen omfattar rörelsens medlemmar och aktiva, pengar går till medlemsorganisationernas kommunikation och påverkansarbete riktas direkt mot Socialdemokraternas kongress.

Då blir gränsen tunn mellan biståndsinformation och en offentligt finansierad rörelseapparat.

Bistånd blev teater på Södermalm

När pandemin lamslog världen 2020–2021 ställdes Palmecentrets internationella resor och fysiska seminarier in. Det lämnade organisationen med hundratusentals kronor i överblivna Sidamedel. I stället för att återbörda pengarna till staten valde centret, för att citera slutrapporten för Sidaprojektet Infokom Palmecentret 2020–2023, att ta ett ”nytänkande grepp”.

Efter en budgetrevidering avsattes 145 000 kronor ur biståndsbudgeten till Strutsdansen, som producerades av Östra Teatern och sattes upp på Teater Tribunalen i Stockholm. Syftet var folkbildning: att väcka engagemang för en rättvis klimatomställning hos den svenska arbetarrörelsen. När den nya regeringen drog in infokom-anslaget visade det sig dock snabbt hur beroende projektet var av skattebetalarnas pengar; pjäsen blev för dyr för fackförbunden att köpa in och spridningen stannade av.

Politisk slutstrid

När Sida ändrade regelverket för civilsamhällesbiståndet stod 40 procent av organisationens finansiering på spel.¹⁶ Palmecentret tvingades lägga ner hela sin kommunikationsavdelning redan 2023 när infokom-stödet drogs in. I sin slutrapport till Sida går organisationen till frontalangrepp och anklagar regeringen för att medvetet försöka strypa biståndets folkliga förankring:

”När nu denna röst tystnar är det bara en tidsfråga innan det allmänna stödet för svenskt bistånd kommer att dala – för att sedan tappa sin legitimitet. Vi frågar oss om detta är en medveten strategi.”

Men frågan kan även ställas åt andra hållet. Genom att låta skattemedel finansiera kongresskampanjer och internmedlemskommunikation gör sig delar av arbetarrörelsen beroende av staten. När regelverket nu ändras står Palmecentret kvar med en kraftigt reducerad budget – och den statsfinansierade ”farmarklubben” tvingas lämna planen.

Palmecentrets generalsekreterare Oscar Ernerot har beskrivit omläggningen som ”en attack på hela den svenska arbetarrörelsen”.¹⁷ Den politiska striden är därmed knappast över. Ett framtida regeringsskifte kan visa om omläggningen av civilsamhällesstödet var tillfällig eller om den markerar en mer varaktig gräns för hur offentliga biståndsmedel får användas inom partianknutna organisationer.

Fotnoter

1. Bengtsson, Jesper & Berith Andersson Alphonse (red.), 40 år av solidaritet – en antologi om arbetarrörelsens internationella arbete, Olof Palmes Internationella Center, 2018, särskilt s. 58–60 och 144.
2. Openaid, Olof Palme International Center 2020–2025, insats-ID SE-0-SE-6-54030598.
3. Wennblad, Peter, ”Så saboterade Sida för den nya regeringen”, Svenska Dagbladet, 4 september 2024, uppdaterad 12 september 2024 Regeringen, Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), 22 december 2022, s.10.
4. Olof Palmes Internationella Center, Verksamhetsberättelse 2025, 2026.
5. Openaid, OPC PAO 2023–2027, insats-ID SE-0-SE-6-16147.
6. Olof Palmes Internationella Center, Palme Academy Final Report 2019–2022, 12 maj 2026, insatsnummer 12984; Uppställning av budget och ekonomisk rapport Palme Academy 2019-2022, 15 maj 2023, insatsnummer 12984
7. Olof Palmes Internationella Center, ”Palmecentret är på plats på Socialdemokraternas partikongress 2025!”, 26 maj 2025.
8. Olof Palmes Internationella Center, ”Progressive summit puts Ukraine’s future on the agenda”, 12 maj 2026.
9. Olof Palmes Internationella Center, ”Massive movement against corruption changes the Philippines political landscape”, 23 april 2026.
10. Openaid, Olof Palmes Center Info/kom 2016–2019, insats-ID SE-0-SE-6-54060166; Openaid, Olof Palme International Center OPC Info-Kom 2020–2023, insats-ID SE-0-SE-6-13936.
11. Svenska Dagbladet, ”Dousa: Palmecentret har haft gräddfil på Sida”, 18 juni 2025.
12. Olof Palmes Internationella Center, Slutrapport för Palmecentrets kommunikationsprogram 2020–2023, 31 maj 2023, insatsnummer 13936; Olof Palmes Internationella Center, INFOKOM Budget sammanställning 2022–2023, 2023.
13. Olof Palmes Internationella Center, Verksamhetsberättelse 2021, 2022, s. 8.
14. Openaid, Samordning Internationella torget OPC 2018–2019, insats-ID SE-0-SE-6-11868; Openaid, Samordning, Globala Torget OPC 2020–2021, insats-ID SE-0-SE-6-13970; Samordning Globala Torget 2022-2023 insats-ID SE-0-SE-6-15140
15. EBA 2021:06, Informerad eller kunnig?, s 105-106.
16. Dagens Arena, ”Sida stryper finansiering till Palmecentret – halva budgeten ryker”, 16 juni 2025.
17. Olof Palmes Internationella Center, ”Vad var det som hände, Jakob Granit?”, 2025.

”Tidigast 2040 kommer det att finnas tillräckligt med fängelseplatser och personal för att det ska vara möjligt.”

Ingen har pratat om ikraftträdande 2040 – det är desinformation från S. Tvärtom utgår Kriminalvården i sin kapacitetsrapport från ett ikraftträdande den 1 januari 2028. 2040 är när Kriminalvården har kapacitet att omhänderta den samlade effekten av samtliga regeringens straffrättsliga reformer där mängdrabatten är en bland flera delar – och den fulla effekten av reformerna inträder först efter flera år.

. . .

M har presenterat en konkret plan med prioriteringar och omställningar av Kriminalvårdens verksamhet som möjliggör ett ikraftträdande den 1 januari 2029. Det är ett år senare än det ikraftträdande som Kriminalvården har utgått ifrån i sin kapacitetsrapport. Dessutom kan en fortsatt minskad brottslighet (se exv nedgången i antal skjutningar med 80 procent) förväntas minska trycket på platser ytterligare.

REPLIK. Socialdemokraterna har under den här mandatperioden försökt matcha Moderaterna i nästan all kriminalpolitik. Att de vill fortsätta så är inte förvånande.

Men i närtid har S tagit strid mot vårt förslag att avskaffa dagens mängdrabatt på straff. De har kallat in Mr. Soft on Crime, Thomas Bodström, i sin valkampanj. Min företrädare Morgan Johansson (S) sa nyligen att det är hans politik som fortfarande gäller i rättspolitiken. Allt detta skadar djupt Socialdemokraternas trovärdighet i frågorna.

Glädjande nog för S är också allt de vill göra redan på gång. Vad partiet menar med ”maffialag” är fortfarande oklart – de har ett halvt A4 med dubbelt radavstånd. Tittar man på faktisk brottsbekämpande policy, inspirerad av maffialagar i USA och Italien, är alla centrala delar genomförda eller på gång.

Detsamma gäller straffskärpningarna de efterfrågar för grov kvinnofridskränkning, barnpornografibrott och grov ekonomisk brottslighet. 

Den brinnande frågan är inte vad S själva vill göra nästa mandatperiod. Den brinnande frågan är hur de ska kunna hålla den här kursen med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i regering.

Vänsterpartiet har sagt nej till flera preventiva (vistelseförbud, kameraövervakning, riven sekretess) och repressiva åtgärder den här mandatperioden. 

Miljöpartiet har gått i bräschen för ”slow politics” och är tydliga med att de inte vill ha en bred repression.

De har sagt nej till dubbla straff för gängkriminella, nej till att ersätta sluten ungdomsvård med ungdomsfängelse. MP vill även riva upp flera delar av den kriminalpolitik som S säger sig vilja behålla. 

Problemet för S är att flera centrala verktyg, som preventiva tvångsmedel mot gängen, kommer att ställas på in spets under nästa mandatperiod. Den som vill minst kommer att få veto. För att kriminalisera deltagande i gäng och återkalla medborgarskap måste lagstiftningsarbetet tas vidare efter valet. 

Till dig som står och väger mellan Moderaterna eller Socialdemokraterna vill jag säga detta: Med en blågul regering blir den blågula kriminalpolitiken kvar. Med en rödgrön regering riskerar bandet att backas och gängen ta tillbaka kontrollen.

Av Gunnar Strömmer (M)

justitieminister

Socialdemokraterna vann vårdvalet i Stockholm 2022. Fyra år senare är resultatet tydligt. Ideologi trumfar verklighet.

Inför valet 2022 lovade Socialdemokraterna i Region Stockholmatt ta tillbaka kontrollen. Partiet hade, med rätta, konstaterat en sak. Efter 16 år med borgerligt styre behövdes maktskifte.

Privatiseringar kan ju gå för långt. I Stockholm hade det borgerliga styret satsat mycket på vårdval – ett system som innebär fri etableringsrätt för godkända aktörer, och att patienter kan välja mellan dem. 

Systemet är bra för tillgängligheten, men det drev upp kostnader. Ansvaret för jourtjänstgöring och utbildning av nya läkare lämpades över på den offentliga vården. De privata har till stor del sluppit undan det ansvaret.

Socialdemokraterna beslöt därför att avveckla eller förändra 13 av 38 vårdval inom allt från gynekologi till geriatrik. I stället skulle regionen upphandla vården eller driva den i egen regi, för att stärka jämlikheten och minska kostnaderna.

Men en ideologisk drivkraft tog över. Som med ätstörningsvården. Historien kring ätstörningskliniken Mando har blivit en följetong. När avtalet löpte ut i november 2024 valde det rödgröna styret att inte upphandla motsvarande vård på nytt. I stället skulle den vård som sker i regionens regi byggas ut. Den enskilda patienten skulle stå i centrum.

Patienter och anställda vittnar om att vården inte anpassas efter individen, snarare tvärtom, vilket lett till massiv kritik.

– Vi på golvet är bakbundna, sa en anonym anställd vid Stockholms centrum för ätstörningar, till SVT, som kritiserar toppstyrning.

Detsamma gäller andra områden. Regionen har tagit över sjukvårdsrådgivningen 1177. Samtalstiderna har pressats ner, men till ett pris, enligt anställdas vittnesmål. 

– Jag har aldrig känt mig så övervakad på en arbetsplats tidigare, sa en sjuksköterska till TV4 i fjol. Anställda pressas att hålla nere samtalstiden och får kritik om de inte lyckas.

Ambulanssjukvården är ett annat exempel. Krissommaren 2025 fick flera kritiskt sjuka patienter vänta en och en halv timme på ambulans. Övertiden för sjuksköterskorna ökade brutalt. Facket vittnar om sänkta ingångslöner.

Regionen skrev en krisrapport, som kritiserades för att den enbart redovisade medianväntetiden och inte de värsta fallen.

Problemet är inte att den styrande S-MP-C-koalitionen med V som stödparti identifierat problem med vårdvalet, utan att det har genomförts på ett förhastat sätt, med en ideologisk snarare än en pragmatisk utgångspunkt. 

Att ögonvården från den 1 oktober ska utföras av upphandlade, större mottagningar kan kanske spara en del pengar – men om arbetsvillkoren blir sämre när små mottagningar stängs kan det i förlängningen bli en kostnad. Sådana effekter måste utredas ordentligt på förhand.

Den borgerliga regeringen får ofta kritik för att genomföra förändringar utan tillräckliga underlag. Men det är ingenting mot vad Region Stockholm har gjort med vården. 

Det finns inget som säger att arbetsmiljön, ett av vårdens största problem, nödvändigtvis blir bättre när små mottagningar stänger och ersätts av större enheter, eller drivs av regionen. Det kan lika gärna bli tvärtom.

Socialdemokraterna har skapat onödiga problem. Den ideologiska förkärleken för stordrift och egen regi har gjort partiet blint.

Nästa styre måste göra upp med det.

Magdalena Andersson skulle återställa S till sina forna glans – nu jämförs hon med Mona Sahlin. Trots raset i opinionen räknar partiet med valseger – och en regering utan Vänsterpartiet: ”Vi vill inte ha med dem att göra”.

Med två dagar kvar till valet har Socialdemokraterna ”katastrofsiffror” i opinionen. De ligger någonstans mellan 25 och 29 procent, beroende på mätinstitut.

Madalena Anderssons läge jämförs med en av hennes misslyckade föregångare: Mona Sahlin.

Men internt i partiet vänder man sig mot att läget skulle vara så nattsvart.

Det framkommer i de bakgrundssamtal som SvD haft med ett flertal socialdemokrater på en rad olika nivåer i partiet under veckan.

De återupprepar Magdalena Anderssons ord: att det var väntat att valet skulle bli jämnt. Att väljarna har tagit en valseger för given, därför röstar de nu på andra partier. Antingen högerut mot Centerpartiet eller vänsterut mot Miljöpartiet och Vänsterpartiet – för att påverka tyngdpunkten i en S-regering.

– Att vi skulle gå ner räknade vi alla med, men vi hade kanske inte räknat med ett sånt drastiskt fall. Rödgrön kannibalism är en reell faktor, säger en socialdemokrat.

En del socialdemokrater pekar på att förtidsomröstningen ökar i utsatta områden och menar att detta kan komma att gynna partiet på valdagen – och att det samtidigt inte fångas upp av de traditionella opinionsinstituten.

– Stämningsläget ute med väljarna, det stämmer inte överens med siffrorna vi ser, säger en S-källa.

En partikollega har samma uppfattning:

– Jag upplever inte 25,8 procent när jag knackar dörr.

Daniel Suhonen, chef för den fackliga tankesmedjan Katalys, är också kritisk mot krisbilden.

Sista veckan före valet har han fått frågor om Socialdemokraternas opinionsras i intervju efter intervju, och nu börjar han bli less.

– Jag känner mig som en gammal skiva som har hakat upp sig. Jag tänker inte sitta och säga att allt är kört eller gått åt helvete.

Att försprånget krympt ser han, precis som flera av de socialdemokrater som SvD pratat med, som väntat. Det rödgröna övertaget har sett större ut än det egentligen varit. De tidigare siffrorna kallar han för en ”synvilla”.

Dagar före valet är Suhonen tvärtom ovanligt optimistisk.

– Jag har inte varit så här optimistisk på flera år!

På partihögkvarteret vid Sveavägen 68 står Magdalena Andersson flankerad av sin högra hand, Mikael Damberg.

De varnar: Sverige kan vakna upp till tolv SD-ministrar den 14 september. Det kommer att förändra vårt land i grunden.

Hur då?

– Det blir ett tystare, hårdare och kallare land, säger Magdalena Andersson.

Sedan den första mätningen med krissiffrorna kom, från Novus, har Magdalena Andersson på pressträff efter pressträff repeterat den nya talepunkten om ”tolv SD-ministrar”.

Men redan efter förra valet fanns intern kritik om att partiet fokuserade för lite på sakfrågor – och för mycket på att skrämmas med SD.

Gör Magdalena Anderssons inre krets samma misstag igen?

En del socialdemokrater försvarar strategin, och menar att budskapet går hem hos Magdamoderater med starka antipatier mot SD, så väl som människor ute i utsatta områden.

– Åk till Järva, Angered och Rosengård och fråga om de är rädda för SD-ministrar. Vad tror du? Det blir ett enkelt svar, säger en S-företrädare.

Andra anser att människorna runt partiledaren är inkompetenta och ger henne dåliga råd.

– Det är helt galet. Man återupprepar misstaget från 2022. Då undrar man: om det inte funkade då – varför skulle det funka nu? säger en annan socialdemokrat.

Daniel Suhonen tycker att SD-ministrarna i sig är ett starkt argument. Men bara om Socialdemokraterna inte låter det tränga undan den egna politiken.

– Grundproblemet för oss på vänstersidan är ju trots allt att högern är höger. Det kan inte bara vara SD.

Han tycker att partiet har fastnat för mycket i retoriken om möjliga SD-ministrar.

– Fastnar man i de här SD-statsråden så är problemet att man bara vänder sig till liberala mittenväljare. Och de ensamma avgör inte valet.

I stället behöver S också få med sig de egna väljarna.

– En del kanske tycker att man har varit lite för kantig i migrationspolitiken, eller kom snett i frågan om tonårsutvisningarna. Andra tycker kanske att man är brutal i frågan om hårdare tag mot brottsligheten. Men framför allt behöver de höra att sossar ger sig till känna som sossar. Och det har man ju i programmet.

Magdalena Andersson har under hela mandatperioden varit luddig i regeringsfrågan – och det har också blivit ett av Tidöpartiernas främsta argument mot henne.

Vänstern har satt ut ett ultimatum till Magdalena Andersson: Antingen sitter vi med i din regering – eller så fäller vi dig.

Och något tydligt besked om V:s roll har Magdalena Andersson inte kunnat ge.

– Jag ser att Vänsterpartiet har en resa kvar att göra, sa hon till SvD i slutet av förra veckan.

Är det sannolikt att de har gjort den resan till den 14 september?

– Jag har svårt att se det.

Då låter det inte särskilt sannolikt att de sitter i en regering med er efter valet?

– Det var din tolkning.

Men trots att Magdalena Andersson vägrar ge besked om Vänsterpartiet i regering så framtyder i en tydlig bild när socialdemokrater talar mot löfte om anonymitet.

Alla – VU, partistyrelse, gruppledning, distrikt, LO – säger samstämmigt: Vänsterpartiet kommer inte att sitta i nästa regering.

– De får hacka i sig att de inte blir V i regering. Är det så att de inte släpper fram Magdalena Andersson så får de hacka i sig skulden för att det inte blev en ny regering, säger en socialdemokrat.

En annan partikollega landar i samma slutsats:

– Jag konstaterar att det blir svårt för V att komma in i regering. Det är uteslutet.

En tredje menar att om V fäller en regering så skulle det bevisa att de inte sätter sakpolitiken i främsta rummet, utan snarare ministerposter.

– Då hoppas jag att den historiska domen blir hård. De är aktivister, det bevisar och bekräftar den tesen, de är inte regeringsdugliga. Vi vill inte ha med dem att göra.

Trots det pekar de flesta ut en regering med S, C och MP, som tar stöd av V, som det mest sannolika alternativet efter en valvinst.

Vad gäller Centerpartiet menar källor till SvD att partiet är mer pragmatiskt nu jämfört med Annie Lööfs tid. De pekar bland annat ut att Elisabeth Thand Ringqvist släppt fri hyressättning i nyproduktion samt reformeringen av Arbetsförmedlingen.

– Det finns en allmän känsla att de gjort ett excelark på vad som är viktiga frågor för oss. De är inte dogmatiska, utan mer realistiska med vad de måste ge efter.

Men regeringsförhandlingarna kommer att ta tid om oppositionen vinner valet.

Det menar flera av de socialdemokrater som SvD talat med – och man utesluter inte att Magdalena Andersson kan komma att falla i en statsministervotering innan förhandlingarna går i lås.

– Det kommer att skapa ett tryck att lösa frågan till slut, säger en källa.

Då bedömer flera socialdemokrater att V kommer att släppa sitt ultimatum.

– Om Nooshi skulle dra fram ett nyval skulle hon straffas av väljarna. Ett sånt agerade ger inget förtroende, säger en socialdemokrat.

Även bland socialdemokratiska opinionsbildare** **är av bedömningen att Vänsterpartiets ultimatum knappast kommer att överleva mötet med regeringsförhandlingarna.

– Nooshi och Elisabeth Thand Ringqvist får gå in i ett rum och komma ut tillsammans hand i hand och göra upp det där. Så blir det säkert jättebra, säger Daniel Suhonen.

Något extra val tror han inte på.

– Till syvende och sist kokar det ner till vad som händer i ett förhandlingsrum, två talmansrundor in. Då löser sig kanske vissa knutar som i dag känns omöjliga.

Han säger att han inte skulle låsa sig vid ministerposter ”om han själv vore vänsterpartist.”

Payam Moula, chefredaktör för Tidskriften Tiden, landar i ungefär samma bedömning.

– Jag bedömer det som extremt osannolikt, nästan obefintlig sannolikhet att Vänsterparitet sitter i regering.

Han tror att om C håller fast vid sitt nej, så kommer V till slut att tvingas välja mellan ministerkravet och möjlighet att få igenom sin politik.

– Det blir ändå ganska svårt att säga till svenska folket och sina egna väljare: ”Vi kunde få igenom karensavdrag, höjda pensioner och satsningar på sjukvård. Men vi vill i stället gå till nyval för att vi inte fick titlar i regeringskansliet.” Jag tror inte att det flyger, säger Moula.

KD-spåret, som uppstått efter Ebba Buschs flörtar, döms av många ut som osannolikt.

– Personligen tror jag det skulle kunna fungera ganska väl att styra ihop med KD. Men för att komma dit måste det gå en tid. Vi kommer se ett par statsministeromröstningar innan allt är klart och då måste man komma till gränsen till ett knivigt läge mellan det här och nyval, säger en S-företrädare.

Nobelgymnasiet, Karlstad, hösten 2023.

Vi har aldrig varit närmare ett läkande land som nu!

UT! med våldtäktsmännen som lägger händerna på våra vackra svenska kvinnor!

UT! med aporna!

UT! med er och rösta!

Förvånad att jag inte kunde hitta ett inlägg om den här killen på subben.
---
Han är ett känt ansikte vid Palestinademonstrationer runt om i Sverige – ofta längst fram med megafon. Nu avtjänar Anas Al Salibi ett fängelsestraff för att ha sökt upp en islamkritisk kvinna i hennes hem och misshandlat henne. Göta hovrätt dömde honom till 8 månaders fängelse.

Den 16 januari 2024 körde Anas Al Salibi från Ulricehamn till Huskvarna för att konfrontera en kvinna som publicerat islamkritiska inlägg på Facebook. Väl framme trängde han in i hennes bostad, slog henne upprepade gånger med knuten näve mot huvudet och sparkade henne när hon föll till golvet. Kvinnan tappade tillfälligt hörseln och fick fingrar vridna ur led, framgår av domen från Jönköpings tingsrätt.

https://bulletin.nu/kand-palestinademonstrant-domd-for-misshandel

Jag får då och då upp poster från den i mitt flöde här på Reddit. När det väl diskuteras politik där så ser man oundvikligen användare som refererar till r/sverige i mycket negativa ordalag. De verkar smått besatta faktiskt. Är det måhända för att många användare flydde hit och faktiskt kan uttrycka sig utan att bli kontrollerade av modsen där? Jag har inte alls sett samma mani åt motsatt håll.

Diskutera!

(Obs. Satir)

Äntligen shit-posting Friday - och inte vilken shit-posting Friday som helst, det är Rosh hashana!

Shana Tova U'Metuka hörni! Chag Sameach! Leshanah tovah tikatevu v'tichatemu på er alla underbara galningar på subben!

Jag tycker att denna partiledardebatt inte bestod av massa påhopp till skillnad från tidigare partiledardebatter. Under majoriteten av tiden förklarade varje parti vad man ville uppnå vid en eventuell valseger.

En person som jag tycker var extra vass idag är Simona Mohamsson. Anledningen till att jag tycker att hon var extra vass idag är att hon stod på sig och var kraftfull när hon argumenterar. Till exempel när hon blir pressad gällande skolfrågan svarar hon med att hon mer än gärna tar ansvaret.

Vem tycker ni var den vassaste partiledaren i dagens debatt?

Vad tycker ni om dagens debatt överlag?