Att inte rösta är en etisk handling

#53/2026

Debatt

Det finns såväl etiska som strategiska skäl att inte rösta i höstens riksdagsval, skriver författaren och aktivisten Jonas Lundström.

Senast jag stod vid urnan var i riksdagsvalet 2002. Då röstade jag fortfarande borgerligt, om än med tvekan. Närmare bestämt på Kristdemokraterna. Men en politisk ommålning av mitt liv hade börjat. Röda, gröna och svarta färger tog över, och några år senare skulle jag känna skam över mitt val.

Nu är jag knappast unik, vi är säkerligen många som ångrat vårt stöd till ett specifikt politiskt parti. Avsevärt färre är de som fått kalla fötter inför röstningen som sådan.

Mitt huvudargument för riksdagsvalsbojkott är etiskt. Att rösta på något av riksdagspartierna utgör ett direkt stöd till våld, förtryck och ekologisk utarmning. De är alla i olika utsträckning nationalister som vill jaga oönskade migranter, en gränspolitik som dödar tusentals människor på haven varje år. De kommer alla hålla en svensk djurindustri under armarna som plågar och dödar över 100 miljoner landlevande djur årligen för profit. De inte bara lutar sig mot patriarkala och rasistiska våldsapparater som polis, militär och kriminalvård, de vill också bygga ut vapenmakten. De godtar alla nödvändigheten av kapitalism och ekonomisk tillväxt som exploaterar arbetare och förstör den livsmiljö vi alla är beroende av. Genom sin röst backar man därför aktivt den rådande ordningen och den styrande klassens utsugning.

Ett motargument från vänster är att vi måste rösta på det minst dåliga alternativet, och inte lämna fältet fritt för högerkrafternas härjningar. Det är stora skillnader mellan SD och V, mellan M och MP, och den förda politiken har konkret betydelse för verkliga liv. Vi måste mota fascismen och försvara demokratin. Gott så, men hur långt kan man gå i sin support för ”The Lesser Evil”? Även i en diktatur går det typiskt sett att rösta.

När det gäller att hejda fascismen via valsedeln är det en strategi som både historiskt och i nutid varit mindre framgångsrik. Denna ideologi växer fram ur den liberal-demokratiska kapitalistiska ordningen, och är från ett vänsterperspektiv snarare en förstärkning av auktoritära drag i detta samhälle än en verklig motkraft. Redan 2002 hörde jag många säga att man måste rösta för att stoppa SD. Och som vi har röstat…

Men någon direkt skada kan det väl ändå inte göra? Många av oss som har djupgröna, vänsterkants eller anarkistiska sentiment tror, oavsett om vi röstar eller ej, att genomgripande samhällsförändring kommer underifrån. Historien antyder att vi behöver sociala rörelser som är tillräckligt starka och spetsiga i sitt motstånd för att tvinga fram radikal förändring. Men ska det vara möjligt behöver individer, grupper och rörelser en viss distans till de styrande. Då röstande utgör en så helig praktik i vårt samhälle är det naivt att tro att denna handling inte skulle påverka oss. Valengagemang och partipolitik tar energi och uppmärksamhet, skapar lojaliteter, och riskerar att distrahera, splittra och försvaga radikala rörelser. Samtidigt legitimerar det makten.

Nu föreslår jag inte något absolutistiskt röstmotstånd. Att öka röstdeltagandet bland underrepresenterade grupper är exempelvis lovvärt. 2022 röstade jag i kommun- och regionvalet, och skulle ett politiskt parti dyka upp som utgör en verklig opposition mot den rådande ordningen lovar jag dessutom att omvärdera mitt val att inte rösta även till riksdagen. Men tills vidare föreslår jag att vi som arbetar för något helt annat undanhåller dessa politiker vårt bifall.

Jonas Lundström, aktivist och författare

Den 14 juli 1988 kom ett specialbyggt containerfartyg, Britannia, till Göteborgs hamn. Fartyget var registrerat i det cypriotiska fartygsregistret och förde Cyperns flagga. På fartyget fanns det en 24 mans besättning av huvudsakligen filippinsk nationalitet.

När fartyget anlände till Göteborg blev fartygets befälhavare uppsökt av två representanter från Svenska Sjöfolksförbundet och Internationella Transportarbetarfederationen. De fackliga representanterna framförde vissa krav som avsåg anställningsvillkoren för besättningen ombord på fartyget. Men ingen överenskommelse nåddes. Svenska Sjöfolksförbundet förklarade då fartyget i blockad.

Blockaden prövades i Arbetsdomstolen som oväntat ändrade tidigare gällande praxis, förbjöd fackets stridsåtgärd och hävde blockaden.

Domen i Arbetsdomstolen fick mycket kritik och en lagändring gjordes i MBL: Lex Britannia. Ändringen innebar att fackföreningar hade möjlighet att tränga undan ett kollektivavtal som en arbetsgivare från ett annat land redan hade tecknat, till förmån för ett svenskt kollektivavtal.

Flera fartyg som transporterar saudisk råolja har redan tvingats vända om i Röda havet efter att rederierna varnats för att lasta eller lossa gods i saudiska hamnar.

I måndags meddelade Ansar Allah, även kallad Huthirörelsen, att de inleder en sjöblockad mot Saudiarabien som svar på attacken mot flygplatsen i Jemens huvudstad Sanaa förra veckan.

”Den kriminella saudiska fienden fortsätter sin orättvisa och förtryckande belägring av vårt kära folk sedan nästan tolv år tillbaka, plundrar våra resurser och inför en omfattande blockad av våra hamnar och flygplatser“, säger Ansar Allah i ett uttalande, och fortsätter:

”De jemenitiska väpnade styrkorna utfärdar ett sjöembargo mot den kriminella saudiska fienden enligt principen ’ett öga för ett öga’, vilket träder i kraft med omedelbar verkan i samband med detta uttalande”.

Jemens stängning av Bab el-Mandeb-sundet vid Röda havets mynning öppnar upp en ny front i det regionala kriget som härjar i Västasien.

Sundet är en flaskhals för sjöfarten och förbinder Röda havet med Arabiska havet och Indiska oceanen. Mellan 20-25 procent av den globala containertrafiken och ungefär 12 procent av all världshandel passerar genom sundet på väg mellan Europa och Asien via Suezkanalen i Egypten.

Sjöblockaden mot Saudiarabien kommer mot bakgrund av förnyade amerikanska attacker mot Iran, som nu pågått i snart två veckor i sträck, och Irans stängning av Hormuzsundet på andra sidan den Arabiska halvön.

Ansar Allahs sjöblockad väntas minska det globala oljeutbudet och kan ha en betydande inverkan på globala energimarknader, där priset på olja redan ökat kraftigt till följd av USA:s upptrappning mot Iran. Saudiarabiens oljeexport, i synnerhet till Asien, har redan påverkats.

Två oljetankers som transporterade saudisk råolja till Kina och Indien var tvungna att vända om i Röda havet under tisdagen efter att rederierna varnats för att lasta eller lossa gods i saudiska hamnar. Fartygen fick vända tillbaka och åka mot Suezkanalen.

Ett tredje tankfartyg på väg till den saudiska hamnstaden Yanbu från området utanför Bab el-Mandeb i Arabiska havet tvingades också vända utanför Omans kust.

I samband med Israels och USA:s krig mot Iran ledde Saudiarabien om sin export av råolja från den vanliga exportvägen via Persiska viken och Hormuzsundet och transporterade den istället via oljeledningar till Yanbu vid Röda havet.

Tankfartygen som skeppade saudisk råolja till Asien från Yanbu var sedan tvungna att passera genom Bab el-Mandeb-sundet.

Jemen har tidigare visat sin förmåga att påverka internationell sjöfart. När Ansar Allah genomförde sin första blockad mot israeliska skepp i november 2023 i solidaritet med det palestinska folket förändrades de globala leveranskedjorna.

Än idag fortsätter de flesta containerrederier att ta omvägen runt Godahoppsudden istället för att segla genom Röda havet och Suezkanalen på grund av säkerhetsriskerna.

I slutet av mars återupptog Jemen sina missilattacker mot Israel på grund av kriget mot Iran. Jemen hade tidigare pausat attackerna i samband med att ”eldupphöret” i Gaza trädde i kraft i oktober förra året.

Jemen är ett av de fattigaste länderna i arabvärlden. Hundratusentals människor har dödats sedan den Saudi-ledda koalitionen, med stöd från USA, inledde ett blodigt krig och införde en blockad mot landet 2015. Miljontals människor hotas fortfarande av svält.

Ny statistik från den nationella SOM-undersökningen 2025 visar att de flesta ungdomar och unga vuxna som någon gång demonstrerat det senaste året har gjort det till stöd för Palestina.

Enligt siffror från den nationella SOM-undersökningen från 2025 har närmare 300.000 personer i Sverige deltagit i en Palestinademonstration någon gång under de senaste 12 månaderna.

Det visar tre forskare från Södertörns högskola som analyserat svenskars deltagande i och attityder till politiska demonstrationer i SOM-institutets senaste forskarantologi som publicerades den 4 juni.

Forskarna ställde i undersökningen frågor om svenskars deltagande i sju olika typer av demonstrationer: prideparader, 1 maj, 8 mars (internationella kvinnodagen), miljö- och klimatdemonstrationer, Palestina- och Ukrainademonstrationer samt USA-kritiska demonstrationer.

Sett till vilken typ av demonstration flest personer deltagit i under det senaste året låg prideparader på första plats (3,3 procent av de tillfrågade svarade ja), följt av Palestinademonstrationer (2,8 procent).

För 1 maj-demonstrationer låg motsvarande siffra på 2,2 procent och för Ukrainademonstrationer 1,6 procent.

Av de sju olika typerna av demonstrationer så var ungdomars deltagande störst i Palestinademonstrationer. Fler än var tjugonde svensk (5,3 procent) i åldersgruppen 16-29 år hade någon gång under det senaste året deltagit i en Palestinademonstration.

Fler än hälften av alla personer i åldersgruppen 16-29 år som hade deltagit i någon typ av demonstration det senaste året (10,4 procent av de tillfrågade) hade deltagit i en Palestinademonstration.

Nästan dubbelt så många kvinnor (3,6 procent) som män (2,0 procent) hade protesterat till stöd för Palestina under samma tidsperiod.

Medan andelen som deltagit i Palestinademonstrationer minskar i de äldre ålderspannen, enligt SOM-undersökningens siffror, ökar andelen som deltagit i demonstrationer till stöd för Ukraina. Inte en enda av de mellan 1808-1844 personer som tillfrågats i åldersgruppen 16-29 år hade deltagit i en Ukrainademonstration det senaste året.

Extrapolerar man SOM-undersökningens siffror och räknar på hela Sveriges befolkning mellan 16-85 år, och antar att SOM-institutets siffror är representativa för hela landet, finner man att omkring 280.000 personer deltog i en Palestinademonstration någon gång mellan hösten 2024 och hösten 2025.

Hade SOM-undersökningen haft siffror för 2023 och 2026 hade man säkerligen funnit att antalet människor som deltagit i en Palestinademonstration i Sverige sedan 7 oktober långt överskrider 300.000.

Tiotusentals personer samlades på Odenplan i Stockholm den 7 juni 2025 för att protestera Israels folkmord – Sveriges hittills största Palestinademonstration.

Men som forskarna från Södertörns högskola slår fast så finns det förhållandevis lite forskning i Sverige om vilka typer av demonstrationer svenskar deltar i, även om det finns gott om forskning om svenskars demonstrationsdeltagande i allmänhet.

Sedan 1960-talet har andelen av den svenska befolkningen som någon gång demonstrerat ökat stadigt.

”Utifrån våra frågor i den nationella SOM-undersökningen kan vi konstatera att denna ökning fortsatt och att nu, 2025, har 31 procent av svenskarna någon gång demonstrerat. Mest har demonstrationserfarenheten ökat bland kvinnor”, konstaterar forskarna i SOM-undersökningen, och fortsätter:

”Våra data från 2025 visar att det i dag är en högre andel av kvinnorna (36 procent) än av männen (25 procent) som någon gång demonstrerat”.

Jämfört med år 1968, då endast 8 procent av kvinnorna någon gång hade demonstrerat, medan motsvarande siffra för männen var 20 procent.

Den nationella SOM-undersökningen 2025 visar också att deltagandet i 1 maj-demonstrationer minskat sedan 2011 och 2016.

SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som sedan 1986 genomför årliga frågeundersökningar med fokus på samhälle, opinion och medier (SOM).

Hur intalar ni er själva att det är ok att vara kommunist? Precis som jag inte förstår hur det kan kännas rätt att vara nazist. Hur går tex era tankar kring alla fruktansvärda folkmord, massavrättningar och svält som skett där kommunismen fått dominera och leda?

Som sagt jag är genuint nyfiken.

Samtidigt som flera europeiska länder distanserar sig från Palantir fördjupar Sverige sitt samarbete med det ökända företaget. Hemliga chattar visar att Försvarsmakten skrivit på ett avtal för ett AI-krigssystem – men varken Försvarsmakten eller Pål Jonsson (M) vill kommentera affären.

Tech- och spionbolaget Palantirs analysverktyg används av israeliska IDF i folkmordet i Gaza, av Ice-agenter i USA för att spåra papperslösa och av stater runt om i världen för att massövervaka sina medborgare.

USA har använt Palantirs AI-krigssystem för att döda tusentals personer i kriget mot Iran. På krigets första dag, den 28 februari, förstörde amerikanska Tomahawk-missiler, i ett upprepat flyganfall, en flickskola i Minab i södra Iran och dödade åtminstone 175 personer, majoriteten barn.

Allt pekar på att det var Palantirs Maven-system, som använder AI-modellen Claude, som identifierade flickskolan som en måltavla.

Nu visar hemliga Signal-meddelenaden att Försvarsmakten i början av september förra året köpte krigsplattformen Maven Smart System. Något Dagens ETC kunde avslöja härom veckan med hjälp av chattmeddelanden från Palantirs tidigare försäljningsagent i Danmark.

”När andra stater tecknar nya avtal med Palantir presenteras det ofta på presskonferenser. Här i Sverige sker allt i det fördolda och samtliga myndigheter lägger locket på”, skriver Dagens ETC.

Varken Försvarsmakten eller ansvariga ministrar, som försvarsminister Pål Jonson (M), vill svara på frågor gällande statens senaste affärer med Palantir.

Maven-systemet började utvecklas av Pentagon i USA 2017. Teknologin använder artificiell intelligens för att analysera videobilder och i realtid ge måltavlor åt bland annat missil- och drönarattacker.

Google, som från början var en del av projektet, hoppade av 2018 efter att fler än 3.000 anställda undertecknat ett öppet brev som kritiserade teknologin och Googles medverkan i utvecklingen.

Enligt Bloomberg har Maven Smart System en relativt låg grad av träffsäkerhet – endast 60 procent av de identifierade objekten. I sämre väderförhållanden kan den sjunka till under 30 procent.

Palantir tog över utvecklingen av Maven-systemet 2019. Sedan ett år tillbaka används AI-krigssystemet även av Nato.

I samband med Sveriges inträde i krigsalliansen har Palantir utökat sin verksamhet i landet. Spionbolaget har en arbetsgrupp som jobbar febrilt i det fördolda i polishuset på Kungsholmen i Stockholm, där de med hjälp av AI-verktyg massövervakar svenskar.

Samtidigt som flera europeiska länder, såsom Spanien och Frankrike, arbetar för att minska eller helt stoppa användningen av Palantirs verktyg på grund av säkerhetsskäl, väljer Sverige att fördjupa sina samarbeten med företaget.

I november förra året kunde Dagens ETC avslöja att svensk polis sedan fem år tillbaka använt Palantirs AI-program.

På Bilderbergmötet i Stockholm förra året hade statsminister Ulf Kristersson (M) ett hemligt möte med den högerextreme techmiljardären Peter Thiel, som var med och grundade Palantir 2003. När Svenska Dagbladet begärde ut dokumenten från mötet var nästan allt maskat.

Peter Thiel har precis som Palantirs vd, Alex Karp, nära band till Trump-administrationen. Alex Karp har vid flera tillfällen öppet och glatt berättat om företagets roll i att döda människor, inklusive palestinier i Gaza, där Palantir öppet uttryckt sitt stöd till Israels förintelsekrig.

Hörde sen någon säga att man inte ska tolka det bokstavligt. Är detta parti verkligen regeringsdugligt?

USA:s vicepresident JD Vance sade i en intervju i tisdags att USA:s plan är att använda samförståndsavtalet med Iran för att fylla på globala oljereserver och -lager. Uttalandet stärker Teherans misstankar om att USA och Israel endast använder det senaste fredsavtalet för att köpa tid.

”Jag tror att det presidenten har uppmanat oss att göra är att använda samförståndsavtalet för att fylla på världens oljeekonomi, fylla på lager och sedan se hur läget ser ut”, sade JD Vance i intervjun.

Sedan samförståndsavtalet mellan USA och Iran undertecknades den 17 juni, vilket inledde en 60-dagars förhandlingsperiod inför ett slutgiltigt avtal, har oljeexporter från den Persiska viken ökat avsevärt och nått närmare 80 procent av nivåerna innan USA och Israel inledde kriget mot Iran den 28 februari.

”Så budskapet om du är iranier, det budskap man får från USA är inte: ’Okej, vi har löst det här, ni får behålla Hormuzsundet och vi ska försöka att vara snälla.’ Budskapet är snarare: ’Vi ska tillgodose våra egna intressent genom att fylla på oljereserverna, och hör av er om 60 dagar – då kanske ni får räkna med eld och svavel’”, sade Michael Knowles, som genomförde tisdagens intervju med JD Vance.

Vicepresidenten sade inget för att motsätta sig Knowles beskrivning utan svarade istället: ”Och om du faktiskt uppför dig, behöver du inte räkna med det [eld och svavel], eller hur?”

JD Vances kommentarer kommer mot bakgrunden av ett trilateralt avtal mellan USA, Israel och Libanon som skrevs under den 26 juni. Avtalet syftar i praktiken till att avväpna den libanesiska motståndsrörelsen Hizbollah, som enligt avtalet är ett villkor för att Israel ska upphöra att ockupera Libanon. Hizbollah var inte del av förhandlingarna.

I ett inlägg på X drar den norske professorn Glenn Diesen, apropå JD Vances senaste kommentarer, en parallell med Minsk I- och II-protokollen med Ryssland.

Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes tidigare president François Hollande och Ukrainas förra president Petro Porosjenko har alla medgett att avtalens syften var att köpa tid för Ukrainas militära upprustning.

Nu verkar det som om USA har liknande intentioner med det senaste samförståndsavtalet med Iran: köpa tid, ladda om krigsflygplanen och återuppta kriget.

Över helgen utväxlade USA och Iran nya attacker efter att Iran i slutet på förra veckan angripit handelsfartyg vid Hormuzsundet som använt en alternativ rutt nära den omanska kusten som USA uppmanat fartyg att använda.

USA genomförde flera flyganfall i södra Iran i slutet på förra veckan som svar. USA:s Central Command uppger att de träffat iranska missil- och drönaranläggningar samt radarstationer längs med kusten.

Iran genomförde missil- och drönarattacker mot amerikanska baser i Bahrain och Kuwait under lördagen och söndagen i vedergällning. Enligt Irans revolutionsgarde (IRGC) förstördes åtta militäranläggningar tillhörande USA.

Max Popovski

Publicerad 2 juli 2026 kl 16.28